Följ min blogg med Bloglovin

Luciakronan på sned

Åhh... jag kände mig så dum!!
Det blev stressigt som tusan på fredagsmorgonen när båda barnen skulle upp extra tidigt och iväg till förskolan.. Tydligen hade varken jag eller sambon kollat så storleken var rätt inställd på luciakronan som dottern skulle ha på huvudet - så när jag satte den ovanpå mössan (!) så tyckte jag den satt helt ok. Jag skulle såklart kontrollerat ännu noggrannare trots att vi var sena, och kollat så den inte var för stor... För när de sen kom ut i luciatåget ett par minuter senare så fick hon hålla i sin luciakrona (den gled när hon rörde sig)... och hon höll så med handen hela deras lilla framträdande... Jag ville bara gå fram till deras lilla tåg och hjälpa henne.. och ingen i personalen gick fram heller :( Uschamej!
Efteråt ställde jag in den direkt när de gick inåt och tog henne åt sidan och kramade om henne och sade förlåt.. då började hon gråta... Hon som hade längtat till att få vara Lucia och sjunga alla sångerna hon kunde.. (hon är så himla blyg bland många människor också så detta bättrade ju inte på direkt) Men! Sen satt kronan bra och hon var jätteglad trots allt, följde med in på sonens firande som var på småbarnsavdelningen..

Han - som han rockade loss!! Han sjöng med i varenda ord, rockade loss helt, brydde sig inte det minsta om den stora publiken utan var helt inne i sjungandet - kontraster i all sin härlighet! Försökte landa i den känslan istället för att fastna i hur knasigt det kändes under dotterns framträdande....
 
Dottern med korrigerad luciakrona & sonen på fikan efteråt - han fortsätter dansa ;)

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: